femte augusti tvåtusentio
lysekil värmer alltid mitt hjärta,
älskar att bara få vara där, & verkligen få vara.
men rastlös som man är blev torsdagen en smögenrunda,
från ösregn till sol till nuvarande blixt&dunder.
nu är jag hemma igen, dags för nya äventyr.
håll i handen.
Kommentarer
Trackback